CSS3 Button Rollover Css3Menu.com

Föräldrahelgen på Hedenlunda

Här är en rapport från föräldrahelgen på Hedenlunda slott den 15-16/9

Lördag 15/9

Lördagen inledes med incheckning och kaffe. Klockan 10.00 inledde Helene Tranqvist sin föreläsning som avhandlade

Lärande för social utveckling

Det sociala samspelet är något som de flesta människor tar för givet och därför inte funderar så mycket på hur det kan fungera med den smidighet som det oftast gör. Sociala och kommunikativa färdigheter bygger på grundläggande kognitiva förmågor som utvecklas hos det lilla barnet. Det krävs kunskap om teorierna om dessa kognitiva faktorer för att personen med autism/Aspergers syndrom ska kunna få hjälp att förstå och lära sig sådant som kan gynna den sociala utvecklingen.

Teorin om gemensam uppmärksamhet (doint attention)

Förmågan till gemensam uppmärksamhet utvecklas vid 6-12-månaders ålder när barnet börjar förstå att när han eller hon tittar på ett föremål eller observerar något som sker kan man göra det tillsammans med en annan människa genom att vara medveten om att den andra observerar samma sak som man själv gör. Först är det genom blickkontakten och senare genom pekning som en annan persons uppmärksamhet fångas och på så sätt kan den egna upplevelsen delas med någon annan. Förmågan till gemensam uppmärksamhet är en första tidig dialog med den vuxne där barnet får en erfarenhet av att vara en del i ett samspel där man kan påverka och påverkas av andra.

Mundy & Sigman 1989 och Hobson 1989, 1999 är forskare som visat på svårigheter med gemensam uppmärksamhet hos barn med autism.

Teorin om mentalisering (theory of mind)

När barnet är riktigt litet är saker och ting vad de är och kan bara finnas när de kan upplevas. Vid ca 9 månaders ålder kan barnet föreställa sig att saken finns kvar även om den inte syns längre. Barnet kan göra sig en inre föreställningsbild som är en exakt kopia - en representation - av vad barnet ser av omvärlden. Föremålen är konstanta även om de inte finns just nu.

I åldern 1-2 år utvecklas barnets föreställningsförmåga ytterligare genom en förståelse för att något är på låtsas. Barnet kan nu leka först funktionella lekar (t ex dricka ur leksakskopp) och sedan symboliska lekar (t ex. när en kloss kan vara en bil). För att kunna göra det så måste barnet kunna bilda så kallade metarepresentationer och Alan Leslie beskrev 1987 och 1994 svårigheter med metarepresentation hos barn med autism.

Vid den här ålder börjar alltså barnet skapa sig mer och mer flexibla föreställningar genom att kunna förställa sig världen på ett annorlunda sätt än den ser ut. Barnet kan nu ha flera inre bilder: en av den konkreta världen och en av de många möjligheter som finns att ändra om världen.

I 4-6 årsåldem utvecklas förmågan att tillskriva sig själv och andra självständiga mentala tillstånd och barnet kan dra slutsatser om och föreställa sig vad och hur andra människor tänker och kan därmed förutsäga hur de kommer att handla och bete sig i en viss situation. Den här kognitiva förmågan - theory of mind - är en förutsättning för att kunna se sig själv ur andras perspektiv och för att kunna reflektera kring sina egna och andras tankar.

Simon Baron Cohen, Alan Leslie och Uta Frith är en engelsk forskargrupp som 1985 införde theory of mind begreppet i autismforskningen och genom olika undersökningar visat på att personer med autism har svårt att föreställa sig och förstå andra människors tankar.

Personer med autism/Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå att andra handlar med avsikt och vilken som är avsikten bakom deras handlande vilket gör att mycket av andras beteende blir obegripligt. Patricia Howlin och Simon Baron-Cohen presenterar i boken Teaching children with autism to mindread konsekvenserna av mentaliseringsproblem vid autism/Aspergers syndrom som svårigheter att:

Att kunna göra sig mentala föreställningar innebär att kunna gissa, förutse och göra sig förväntningar och det innebär också att kunna göra sig en inre arbetsmodell för hur olika handlingar ska se ut.

Teorin om central samordning (central coherence)

Med detta menas en förmåga att samordna information till en helhetsbetydelse. Det handlar om att kunna bortse från en mängd detaljer och i stället använda helheten för förståelse. Det ger en förmåga att veta vilka delar som är relevanta och hur de är relaterade till varandra. Uta Frith m fl har visat på svårigheter hos personer med autism/Aspergers syndrom inom detta område och att det kan göra att det kan vara svårt att använda vardagliga sammanhang för att förstå vad som förväntas och hur man ska bete sig. Det innebär också en svårighet att se samband, den röda tråden, i olika händelser medan förmågan att urskilja detaljer är stark.

Kommunikation och samspel bygger mycket på att läsa av samband och situationer för att veta hur man ska agera i en viss situation.

Teorin om exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner innefattar förmågor som att planera, organisera, och ta initiativ, det vill säga att vara målinriktad i tanke och handling. Faktorer som tidsuppfattning och minne påverkar de exekutiva funktionerna. Sally Ozonoff och Pruce Pennington 1991 och James Russel 1997 har beskrivit hur personer med autism har svårigheter med de exekutiva funktionerna.

Lärandeaspekter

Leken och samspelet som pågår mellan barn och ungdomar under den fria tiden är viktiga för lärande och utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter. Barn och ungdomar med autism/Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå hur lek och samspel går till och det är inte säkert att han eller hon lär sig och utvecklar sociala färdigheter bara genom att vara tillsammans med andra på till exempel skolgården. De vuxna behöver ta ansvar för att lära bamet/tonåringen med autism/Aspergers syndrom färdigheter som bidrar till personens sociala och kommunikativa utveckling.

Det finns en risk att detta lärande inriktas på att lära barnet/tonåringen med autism/Aspergers syndrom hur han/hon ska bete sig i en för åldern adekvat social situation utan att hänsyn tas till de utvecklingsmässiga fönnågor som krävs för att förstoa situationen. Det behövs en plan för att lära ut social förståelse mer än vissa handlingar. Det är rimligt och logiskt för alla att inte göra något om man inte förstår varför man ska göra det.

Eftersom det handlar om att förstå och lära sådant som de flesta till stor del lär sig av sig själva så finns det inte en färdig kursplan och inte heller så mycket färdigt material. Det krävs stor uppfinningsrikedom för att planera undervisningen och utforma undervisningsmaterialet.

Utgångspunkten är som i allt annat pedagogiskt arbete att göra bedömningar av den enskilda personens intressen och starka sidor och också vad han eller hon har svårt att förstå och göra. Att känna till och använda sig av intressen är särskilt viktigt vid tärande av något som är så komplicerat som det sociala samspelet. Därefter kommer utarbetandet av en plan för att förklara och lära förståelse och lära strategier för hur man kan göra i olika sociala situationer.

Här presenteras några idéer kring tärande för social utveckling. För barnet är leken utgångspunkten medan det för ton oaringen mer handlar om samspel och tärande av sociala färdigheter. Det finns inte en speciell gång i övningarna utan det måste alltid anpassas till den enskilda personen.

Gemensamt för många av de här strategierna är att de i stor utsträckning är konkreta och visuella. Det är samma tanke som i andra aspekter av hjälpmedel för personer med autism/Aspergers syndrom Det vill säga att använda visuellt stöd för att göra det osynliga synligt och det abstrakta mer konkret.

Lek

Barn med autism tar sällan egna initiativ när det gäller att sätta igång lek tillsammans med någon annan. I boken Autism och lek skriver Jannik Beyer och Lone Gammeltoft om hur personer i omgivningen kan initiera leken och hur den kan göras meningsfull för barn med autism. I boken beskrivs olika steg i lekutvecklingen och hur barnets utveckling avgör den sociala nivån på leken. Det är viktigt att lekens tema och innehåll väljs så att de är både motivationsskapande och åldersadekvata. Det är också betydelsefullt att den vuxne med sitt kroppsspråk och sin mimik visar att det är roligt att leka. Börja med att skapa en lämplig plats för leken. Ett bord är ofta bra eftersom det erbjuder en begränsad yta. Och kom ihåg: eftersom de sociala kraven är höga behöver aktiviteten vara rolig och enkel .

Lek med uppmärksamhet/förväntan och delat fokus: avsikten är att uppmuntra till uppmärksamhet och att försöka göra det tydligt att en upplevelse är delad. Att skapa nyfikenhet för vad som komma skall genom att till exempel ha leksaken gömd i något. Nyfikenhet skapas först, sedan den delade uppmärksamheten. Använd gärna en leksak med kul effekter och bygg på barnets intressen! Den vuxne blir viktig eftersom det är den vuxne som får saker att hända. Börja med en vuxen - ett barn och gå sedan vidare till att flera barn deltar.

Lek med imitation: barn som inte har autism uppmärksammar redan från sex månaders ålder om deras handlingar imiteras av någon annan. Barn med autism kan långt senare ha svårt att uppleva ett samband mellan egna och andras handlingar. I leken har man möjlighet att göra sambandet mellan den vuxnes och barnets handlingar synligt och konkret. Det är ofta en bra idé att ha dubbel uppsättning av ett material för att göra det tydligt att våra aktiviteter/handlingar hänger ihop. Den vuxne kan imitera barnet som blir medvetet om att det blir imiterat. Barnet kan därmed förstå att det egna agerandet påverkar andras. Att utgå från barnets intresse skapar förutsättningar för att imitation skall uppstå. Börja med en vuxen - ett barn, ge sedan möjlighet att göra det med en jämnårig

Parallellek: principerna från lek med imitation utvidgas till parallellek. Barn i allmänhet bör ar vid 1 1/2års ålder lek parallellek. De är inte redo för någon egentlig lekdialog men kan rikta uppmärksamheten gentemot jämnåriga genom att de leker bredvid varandra vilket är en början till ett närmande av social karaktär.

Lek med visuella skript: en bildberättelse fungerar som underlag för leken. Materialet är en bildberättelse med motsvarande lekmateriel. Innehållet är givet och kan sedan utvidgas efter hand. Syftet är att ge barnet visuellt stöd som underlag och inspiration till leken. För att undvika att leken binds upp till bildsekvensema kan någon annan leksak läggas till.

Lek med turtagning: för ett barn med autism är det inte säkert att turtagning är en integrerad del av samspelet och det kan därför behöva läras. Ett sätt att konkretisera vems tur det är kan vara att den personen har en keps på sig eller håller något i handen.

Spel, regellek och grupplek: vilka lekar fungerar för barn med autism? Det är ofta vanliga lekar och spel som förenklats och/eller förtydligats. Det är viktigt att bygga in en början och ett slut i leken så att barnen ser och förstår hela förloppet. I lekgruppen sker ofta ett samspel när att man har något att göra, det handlar inte om att bara sitta och prata med varandra.

I boken Teaching children with autism to mindread (kommer i svensk översättning) av P Howlin, S Baron-Cohen & J Hadwin beskrivs lekutvecklingen så här:

Sensomotorisk lek

Detta är när barnet enbart hanterar leksaker. Här ingår att banka eller vifta med sakerna eller ha dem i munnen. Det inkluderar också rituella eller stereotypa beteenden som att rada upp leksaker eller sortera dem efter storlek eller färg.

Begynnande och etablerad funktionell lek

Detta sker när barnet använder leksakerna på ett socialt konventionellt sätt men utan några låtsasinslag (t.ex. sätter en kopp på ett fat, kör med en bil på golvet).

Begynnande och etablerad låtsaslek

Utveckling av lekförmågan inleds med en bedömning av barnets lek. I boken visas hur bedömning på de olika utvecklingsnivåerna kan gå till och sedan finns exempel på hur lärandet på respektive nivå kan utformas.

Att bedöma och lära ut förståelse av vad andra kan veta

I boken Teaching children with autism to mindread (kommer i svensk översättning) av P Howlin, S Baron-Cohen & J Hadwin beskriver författarna en arbetsplan för lärande om vad andra kan veta. Det är något som krävs för att kunna ta andras perspektiv.

Nivå 1. Att förstå enkelt visuellt perspektiv

Det här är förståelsen av att olika personer kan se olika saker. På denna nivå ska barnet avgöra vad en person kan eller inte kan se.

Nivå 2: Att förstå sammansatt visuellt perspektiv

Här ingår förståelsen av inte bara vad personer ser utan också hur det ser ut för dem. Denna nivå kräver att barnet kan bedöma både vad en annan person kan se och HUR detta ter sig för personen.

Nivå 3: Att förstå principen "att se leder till att man vet"

Detta är förmågan att förstå att personer bara vet det som de har upplevt (direkt eller indirekt).

Nivå 4: Att kunna förutsäga handlingar utifrån en persons vetskap

Här ska personen kunna förutsäga en persons handlingar utifrån var den personen föreställer sig att ett objekt finns.

Nivå 5: Att förstå felaktiga föreställningar

Denna nivå bedömer och lär förmågan att förstå felaktiga föreställningar , vilket är den vanliga infallsvinkeln när man resonerar om "theory of mind". Här ska personen kunna förutsäga en persons handlingar utifrån var den personen felaktigt tror att ett objekt finns.

Också här är bedömningen förutsättningen för lärandet. Boken visar på hur den kan gå till och sedan finns förslag på hur undervisningen kan utformas.

Grundläggande sociala färdigheter

Mycket av lärandet för social utveckling sker genom samtal men också ett samtal kan anpassas, tydliggöras och konkretiseras utifrån en enskild persons sätt att förstå.

Ett första steg kan vara att öka medvetenheten hos personen om sig själv och andra och andra och att det finns skillnader mellan människor.

Att förstå och lära om utseende och personlighet

Att förstå och lära om människokroppen

Att förstå och lära om vad det innebär att vara annorlunda

Att förstå och lära om vad autism/Aspergers syndrom är

Att förstå och lära om vad kommunikation är att förstå vad som menas med kommunikation att förstå sina egna kommunikationsförmågor att förstå och förbättra färdighetema i kroppsspråk att förstå hur vi talar med varandra att förstå hur vi samtalar med varandra att förstå vad som menas med att vara rak och tydlig att göra en egen arbetsbok att arbeta med datorn som hjälpmedel att göra en egen arbetsbok färdigt arbetsmaterial till exempel: SAM-TAL

Kunskap om känslor

Känslor är en grundläggande form av mentala tillstånd. När det gäller förståelsen av känslor kan redan det lilla barnet se om ansiktsuttryck är glada, ledsna eller arga. I 3-årsåldern kan de förutsäga hur situationer påverkar känslor och vid 4 årsålder kan de ta hänsyn till både vad en annan person vill och vad han tror och de kan också förutsäga hur han kommer att må.

I boken Teaching children with autism to mindread föreslår P Howlin, S Baron-Cohen & J Hadwin följande utvecklingsgång för bedömning och tärande:

Nivå I: Att känna igen ansiktsuttryck på fotografier

Fyra svartvita fotografier av personer med uttryck som glad, ledsen, arg och rädd visas för barnet som ska peka på det glada/ledsna/arga/rädda ansiktet.

Nivå 2: Att känna igen känslor på ritade bilder

Samma som ovan men med fyra ritade bilder.

Nivå 3: Att känna igen situationsbaserade känslor

Situationsbaserade känslor är känslor som utlösts av situationer (t.ex. rädslan just före en olyckshändelse). På denna nivå bör barnet klara av att förutsäga hur en person kommer att känna sig utifrån bildens känslomässiga innehåll. Situationerna visar RÄDSLA, GLÄDJE, LEDSAMHET OCH ILSKA.

Nivå 4: Att känna igen önskebaserade känslor

Dessa känslor orsakas av en persons uppfyllda eller ouppfyllda önskningar. På denna nivå bör barnet kunna identifiera en individs känslor (glad eller ledsen) utifrån om hans eller hennes önskningar gått i uppfyllelse eller inte.

Nivå 5: Att känna igen föreställningsbaserade känslor

Dessa känslor är följden av vad någon tror är fallet, även om det de tror står i strid med det faktiska förhållandet. Barnet ska följa en sekvens av tre bilder och förutsäga hur de tecknade figurerna kommer att känna sig när de tror att en önskan har gått i uppfyllelse respektive inte har det.

I boken visas hur bedömningen på varje nivå går till och det finns en mängd exempel på hur lärandet utformas.

Fler exempel...

Identifiera ansiktsuttryck som hör ihop med en viss känsla. Det finns sex grundläggande ansiktsuttryck: glädje, sorg, ilska, rädsla, förvåning och avsky. Arbeta med en känsla i taget och växla mellan olika känslor och växla mellan positiva och negativa känslor.

Identifiera kroppsspråk och gester som hör ihop med en viss känsla

Identifiera röster som hör ihop med en viss känsla

Identifiera graden av en känsla

Förstå andras känslor

Att uttrycka en känsla

Det kan ibland vara lättare att skriva ner sin känslor än att uttrycka dem i ord. Det kan också göra det enklare att ha bilder som stöd för att verbalt kunna uttrycka en känsla till exempel en egen bok med bilder på personen i olika situationer som varit förknippade med en känsla. Det kan också vara ritade ansiktsuttryck som kan användas som hjälp för att uttrycka en känsla. Uppmuntra någon form av dagbok som innehåller upplevelsebeskrivningar

Ännu fler idéer..

olika spel:

Att förstå och kunna använda sig av olika sociala beteenden arbeta med att vara modell

Två visuella och konkreta hjälpmedel för tärande av social och kommunikativ förståelse är seriesamtal och sociala berättelser.

Att tänka på:

En social situation inbegripen per definition minst två personer. Personer med autism/Aspergers syndrom försöker förstå sociala sammanhang utifrån sitt perspektiv. Det finns inte någon absolut sanning - bara olika perspektiv. Utgångspunkten är att personen med autism/Aspergers syndrom och personen utan autism kan ha olika men lika giltiga perspektiv på den sociala situationen. Personen med autism/Aspergers syndrom upplever ofta att hans eller hennes tolkning bedöms som felaktig och det finns en risk att andra vill uppfostra eller lära honom eller henne att göra saker som han eller hon inte förstår. Goda lärandeförutsättningar för social utveckling är att det sociala sammanhangen görs logiska och meningsfulla.

Litteratur:

Tony Attwood. Aspergers syndrome. Jessica Kingsley Publishers

Jannik Beyer & Lone Gammeltoft. Autism och lek Liber

Cattherine Faherty What does it mean to me? Future Horizons; Inc. (kommer i svensk översättning)

Gunilla Gerland. Det är bra att fråga... Cura bokförlag

S. Högfeldt, P. Wilkner Svanfeldt, G. Gerland, Aspergers syndrom vad är det för något? Stockholms Läns Landsting

P Howlin, S Baron-Cohen & J Hadwin. Teaching children with autism to mindread. (kommer i svensk översättning)

Alex Kelly. SAM-TAL - träning av sociala och kommunikativa färdigheter. Argument

S. Hutchings, J Comins, J. Offiler. Tillsammans - praktiska övningar i social kompetens. Argument

Sören Kristiansen. Att förklara autism. Natur och kultur

Peter Venneulen. I Am Special. Jessica Kingsleypublishers

 


Ändrad 17/04/10
© Autism & Aspergerföreningen Södermanland 2011