Svar från Vägverket Region Mälardalen

Nu har det kommit ett svar från Vägverket på vår och FUB's skrivelse om trafiksituationen vid Resurscenter i Katrineholm.

Enligt svaret skulle snöröjningen ordnas (daterad 11-26) dock låg snön på trottoaren kvar den 4/12. På detta sätt tvingar Vägverket ut människor med flera funktionhinder ut i vägbanan med mötande tung trafik.

Läs svaret här


Tidningen Empowerment

Från och med nu kan alla som är intresserade, privatpersoner, olika verksamheter, myndigheter med flera prenumera på tidningen Empowerment.

Den enda tidningen direkt för oss med AS/autism där vi kan göra vår röst hörd och sprida kunskap.

Projektet upphör i höst men tidningen ska fortleva. Mer prenumerationer behövs för att säkerställa detta. En årsprenumeration på 4 nummer kostar 150:-

Tipsa LSS-handläggare, personal på gruppboende och skola, habiliteringsanställda, släkt och vänner samt andra.

OBS!
Du som är medlem i FA och har autism/AS får givetvis tidningen gratis även i fortsättningen maila till: empowerment@autism.se eller ring: 08-702 05 26


Skrivelse till Vägverket och Katrineholms kommun

Trafiksituationen vid Resurscenter på Mejerigatan

Skrivelsen beskriver trafiksituationen vid Katrineholms kommuns Resurscenter. Resurscenter är beläget i gamla mejeribyggnaden vid Mejerigatan.

Verksamheten vid Resurscenter

Verksamheten vid Resurscenter är daglig verksamhet enligt LSS. Personerna som har sin dagliga sysselsättning vid Resurscenter tillhör personkrets 1-3 enligt LSS. Hädanefter benämns dessa arbetstagare. Flertalet av dessa arbetstagare har mer än ett funktionshinder, till exempel

Trafiksituationen

Mejerigatan utgör numera en del av förbifarten av Katrineholm varför en ökad trafikbelastning kan förväntas. Innan omläggningen trafiken från rv 55/57 mot Vingåker/Írebro via Vingåkersvägen. Efter omläggningen går trafiken via Mejerigatan. Tidigare var det bara tung trafik till och från Åkarnas hus samt industrier i närområdet samt personbiltrafik mellan Katrineholms norra och västra delar.

Idag finns det inget säkert sätt att ta sig över Mejerigatan för de arbetstagare som går till sin arbetsplats. På motsatt sida till arbetsplatsen finns en kombinerad gång- och cykelbana som avgränsas mot gatan med hjälp av en gräsmatta. Närmsta övergångsställe är beläget vid korsningen Vingåkervägen – Mejerigatan. Ívergångsstället är försett med trafikljus. På samma sida som arbetsplatsen finns det en smal trottoar med ett antal in- och utfarter utan avfasningar. Trottoaren är även för smal för att kunna framföra en eldriven rullstol eller en trehjulig cykel på ett säkert sätt. Vidare är det svårt att snöröja denna trottoar vintertid. Avståndet till övergångsstället Vingåkervägen – Mejerigatan är cirka 150 m.

Principbild över området

Många av arbetstagarna måste idag mötas och eskorteras över Mejerigatan på grund av dels trafiksituationen och dels möjligheten att själv ta sig upp och nerför trottoarkanter med mera. Även vid arbetets slut måste detta ske i omvänd riktning.

     Det är omgivningen som skapar handikappet för en person med funktionshinder.

Enligt PBL skall enkelt avhjälpta hinder åtgärdas omgående. Då ingen ny eller oprövad teknik krävs för att lösa detta hinder/säkerhetsproblem måste det anses enkelt att åtgärda denna brist avseende säkerhet.

Möte med olika företrädare

Fredagen den 15/10 2004 genomfördes ett möte med företrädare för Vägverket Region Mälardalen, Teknik- och fritidsförvaltningen Katrineholms kommun, personal vid Resurscenter och FUB. Av mötet framgick det att alla förändringar som ökade säkerheten för arbetstagarna vid Resurscentrum låg på orimliga ekonomiska nivåer. Det åtgärder som låg inom "rimliga" nivåer bedömdes inte kunna öka säkerheten.

"Alla har ansvar för att vägtrafiken är säker. Det gäller exempelvis politiker, planerare, väghållare som Vägverket och kommunerna, fordonstillverkare, transportföretag och alla andra som använder gator och vägar."

Källa: Vägverkets hemsida http://www.vv.se

Nollvisionen

"Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Den är bilden av en önskad framtid där ingen dödas eller skadas svårt i vägtrafiken.

Vi kan inte längre acceptera att människor straffas med döden eller livslångt lidande för att de gör ett misstag i trafiken.

Eftersom människor ibland gör misstag, går det inte att helt förhindra trafikolyckor. Däremot kan följderna av olyckor mildras genom att vägar och fordon blir säkrare. Risken för att olyckor ska inträffa minskar dessutom om alla trafikanter får ökad insikt om hur viktigt det är med ett säkert beteende i trafiken."

Källa: VV 88226

Vägverkets vision om att nedbringa antalet döda och svårt skadade i trafiken till noll verkar inte behöva tillämpas på medborgare som tillhör personkrets 1-3 enligt lagen om särskilt stöd (LSS). Personer med flera olika funktionshinder torde kunna hänföras till gruppen "mest oskyddade trafikanter".

Samtidigt som mötet ägde rum pågår ett arbete i Nollvisionens anda vid trafikplatsen vid Talltullen, en trafikplats som rimligen borde få minskad trafikbelastning genom den nya förbileden. De trafikanter som färdas i trafikplatsen vid Talltullen är värda att satsa på.

 

 

Mats Lundgren Kjell Clasborn
FA Södermanland FUB Katrineholm, Flen och Vingåker

 

Sändlista

Vägverket Region Mälardalen

Katrineholm kommun 6 ex avsett för kommunstyrelsens ordförande, Teknik- och fritidsnämndens ordförande, Vård- och omsorgsnämndens ordförande, Teknik- och fritidsförvaltningens chef, Vård- och omsorgsförvaltningens chef samt Katrineholms Handikappråd

Som orientering

Vägtrafikinspektionen

NTF Södermanland

Katrineholms Kuriren


Debattartikel i Katrineholms Kuriren 040506

Debattartikeln skrevs efter två artiklar i KK. I den ena artikeln kallades habiliteringsersättningen för "flitpeng", i den andra antydde KK att Västangården hade varit ett bättre alternativ än att bygga till och om Björkhagen.

Liberal segregering?

Liberal : (lat. liberalis 'frisinnad', 'ädel', 'hederlig', 'human', 'frikostig', av liber 'fri', 'obunden'), term som används dels om personer med en allmänt öppen, tolerant, frikostig och reformvänlig attityd, dels om personer med en samhällsåskådning.

Segregation: lagfäst samhällelig uppdelning i (vissa) olika befolkningsgrupper särsk. efter ras e.d.; vanl. åtföljd av diskriminering av minst en grupp.
(Källa NE)

När man läser artikeln om Björkhagens om- och tillbyggnad i fredagens (30/4) Katrineholms Kuriren får man en känsla av att skribenten anser att barnen med funktionshindret autism gott kan ha sina skollokaler vid Västangården i stället för i den nyligen beslutade om- och tillbyggda Björkhagen. Att placera eleverna vid Västangården är att segregera en grupp barn och ungdomar med funktionshinder. Alla berörda som undertecknade har talat med har reagerat starkt på artikeln. Man kan ju undra var det liberala mottot för Katrineholms Kuriren tog vägen.

Målbilden för den svenska särskolan är att den är integrerad med övrig skolverksamhet. Lägsta ambitionsnivån skall vara att den är lokalintegrerad, det vill säga finns inom samma område som grund- och gymnasieskola.

Strandskolan, där eleverna med diagnosen autism går, har sedan starten haft tillfälliga lokaler. När skolan startades var den belägen på Kerstinbodagatan för att sedan flytta till modulerna vid Skogsborgsskolan. Efter en tid vid Skogsborg utökades antalet moduler för att täcka lokalbehovet. Under innevarande läsår har vissa elever ej kunnat ha sina lokaler vid Strandskolan utan ha fått gå till andra lokaler. Att behöva dela skolan på flera delar är resurskrävande.

Det verkar som om Katrineholms Kurirens skribenter tror sig ha stora kunskaper om vilken typ av lokaler som lämpar sig för barn och ungdomar med autism, men Bo Sivars uttalande är i princip riktigt. För att uppnå en så bra skolgång som möjligt måste lokalerna skräddarsys, vilket har gjorts. Lokalerna har utformats av de som bäst känner barnens behov, det vill säga personalen och föräldrarna. Alternativet till beslutad byggnation hade varit att genomföra en nybyggnation vid Skogsborg. En sådan nybyggnation var redan beslutad, men revs upp under hösten 2003 till personalens och föräldrarnas stora frustration. När det gäller beslutet som sådant var det bara ett beslut om var byggnationen skall ske. Beslutet om byggnationen är redan taget vid tre olika tillfällen under 2002-2003.

I artikeln nämns vad hyreskostnaden kommer att öka till då skolan är klar, men det nämns ingenting om vad modulerna kostar att hyra. Varför inte redovisa den verkliga hyreshöjningen det vill säga ny hyra minus hyran för modulerna vid Skogsborg?

Verksamheten vid Strandskolan är ju en lagstadgad verksamhet vilket inte rondellbyggen är, så det är svårt att se parallellerna som dras i artikeln. Det är verkligen att blanda äpplen med päron.

Under den tid i höstas när det "fattades" beslut om Strandskolans framtida lokaler och Föreningen Autism försökte få Katrineholms Kuriren att skriva om saken var visst julrosor viktigare än att barn och ungdomar med funktionshindret autism hade ändamålsenliga skollokaler.

Om det är något som kommunen skall klandras för i detta ärende så är det att det har dragit ut på tiden vilket har varit slitsamt för både föräldrar och personal.

Självfallet ska en borgerlig tidning nagelfara en socialdemokratisk kommunledning, men denna artikel närmar sig kvällspressnivå.

Det har även gjorts några klavertramp från Katrineholms Kurirens sida vad gäller artiklarna om habiliteringsersättningen. Att kalla den för "flitpeng" och "behjärtansvärd" visar att tidningens skribenter inte vet vad ersättningen betyder för de utvecklingsstörda i daglig verksamhet enligt LSS. Ersättningen uppfattas som lön för utfört arbete. Att ha lön för sitt arbete är mycket viktigt, för då är man ju som alla andra som arbetar. Många utför ett regelrätt dagsverke för 36 kronor om dagen. Ett dagsverke som kommunen dessutom har intäkter för, eftersom flera uppgifter utförs på uppdrag av andra.

Att påstå att den går in på ett konto som hanteras av personalen är i många fall direkt felaktigt. Visst får en del hjälp av personalen och/eller en God Man att hantera sin ekonomi. Pengarna utgör, trots det, ett viktigt tillskott till den personliga ekonomin. I många fall är dessa pengar de enda som personen helt och hållet, utan någon inblandning från någon annan, disponerar helt själv. Att uppnå en någorlunda dräglig levnadsstandard med sjukbidrag/pension på knappt 6 000 efter skatt + bostadsbidrag från Försäkringskassan är inte särskilt lätt. Även funktionshindrade människor behöver mat, kläder, bostad, resor till och från arbetsplatsen och lite mer.

För att få bilden klar för sig måste den också kompletteras med det faktum att personer med utvecklingsstörning, under senare tid, också drabbats av diverse avgiftshöjningar som är direkt kopplade till deras funktionshinder. Detta samtidigt som vi genom ett antal undersökningar, t ex av Socialstyrelsen, vet att personer med funktionshinder och deras familjer redan från start har en sämre levnadsstandard än de utan funktionshinder.

En "vanlig" Katrineholmare kan för det mesta gå eller cykla till jobbet och har därför inga/små kostnader för resor. Många personer med utvecklingsstörning klarar inte det. Därför reser dom med handikappomsorgens egen buss eller kollektivt. När LSS infördes ansågs dessa resor ingå i insatsen daglig verksamhet och var därför kostnadsfria. FUB anser att det fortfarande borde vara så, men praxis har ändrats av kommunerna och domstolarna. Därför betalar man idag 420 kr/månad för dessa resor. Den senaste höjningen var vid årsskiftet.

Den som är färdtjänstberättigad men kan åka med den ordinarie kollektivtrafiken har tidigare kunnat göra det gratis. Det får man inte längre. Numera betalar man 10 kr per enkel resa inom tätorten.

Det senaste mötet i vård- och omsorgsnämnden beslutade också om en höjning av hyran i gruppbostäder med ca 350 kr/månad.

 

Mats Lundgren, Föreningen Autism, FA

Kjell Clasborn, Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB

 


Ändrad 12/10/05
© Autism & Aspergerförening Södermanland 2010